I detta inlägg är tillägnad till en vis person som har varit i stor del i mitt liv för 3 och 1 halv år i min ungdom. Då jag var tillsammans med och älskade honom väldigt mycket. Vi hade det många gånger bra stunder tillsammans och det uppskattar jag verkligen. Han är och var en fin och härlig kille i mina ögon för länge sen. Vi hade många skratt ihop och kärlek för varandra. Speciellt jag hade väldigt mycket känslor för honom då den tiden. Men jag var ung och hade inte så värst mycket erfarenhet angående om förhållandet och insikt om saker och ting och stod för mig själv och vara tillräckligt stark som jag är idag. Jag vill inte bekylla allt på honom för allt som har hänt mellan oss men det är visa grunder som jag inte kan förlåta honom för än idag. Det var inte så värst länge sen han tog kontakt med mig och ville vara "vän" med mig igen efter alla dessa år sen det tog slut. Det kändes bra att vara med honom men samtidigt gjorde det inte. Han var den första jag hade ett riktigt förhållande med. Från min sida var det fel av mig att stanna kvar hos honom så länge som det varade. Om inte det hade hänt så hade det inte blivit en sån stor skada av det hela som det blev. Men det fanns andra saker som fick mig att vara kvar för då hade jag inte det lätt under den tiden. PÅ sätt och vis var det bra om jag tänker efter idag. Om jag inte hade fått denna erfarenhet så hade jag inte vetat hur jag känner mig och vet för mig själv vad som är bra och inte bra. Visst, jag hade känslan där om det var något som inte var rätt men jag ignorerade det istället och hade svårt att prata ut problemen.

Jag vet om du läser i min blogg ect ect men jag bryr mig inte hur du tar det idag om vad jag skriver i min blogg. För det är dina egena problem om hur du tar detta. Jag ser fortfarande den personen som du var då och den bilden av dig har inte förändrats. I min egen verklighet är du den densamma. det märkte jag när vi pratade lite via msn. Jag är bara ärlig mot mig själv och mot dig. Som sagt som jag har sagt till dig. Vill jag vara din vän igen så tar jag upp kontaken men då vill jag se att du har förändats till en bättre person och kan eventuellt överväga att bli din vän igen och inget annat. Jag har funnit mig själv idag för den jag är verkligen är och är mycket stolt över det. Jag vågade ta mitt eget stora steg och ansvar för mina egna känlsor för något jag som jag har förnekat och vågade inte stå för det för mig själv under hela mitt liv. Jag vet inte ärligt talat vad för mening du vill med mig men jag litar inte alls på dig.
 Bara denna grejen att du har kollat upp vart jag bor så säger jag NADA, FONITO!!! Det visar vilket kontrollfreak du är och vilket skitstövel du är fortfarande. Det bästa är du låter mig vara ifred och släpp mig. För jag har släppt dig och håller på än idag reparera mig själv från det dåliga. Bara att vara sarkastisk mot mig är inget vidare bra sätt att bli vän med mig. Jag har förändrats en hel del och är inte helt densamma person längre som då den tiden du kände mig. Och jag vill helst inte vara i någons lista bland Ex där man har fortsatt kontakt med. Jag tycker det är sinnessjukt! Jag antar du vill bara väl just nu men jag kan inte ta dig i mitt liv just nu och kanska aldrig. Det är bara acceptera det!

Lycka till i din framtid med oavsett vad det är och önskar dig all lycka!